Miniundersökning om läget för förstelärarna

För ett tag sedan ställde jag några frågor frågor om förstelärarna till vårt nätverk. Antal svarande är 26 så tyvärr vågar vi väl inte dra några långtgående slutsatser av resultatet men det kanske går att se ett mönster eller två. De svarande är en blandning av lärare och ledare på både kommunal och enhetsnivå. Såhär fördelar sig svaren:

Ju mörkare grön desto högre skattning har man gjort av frågan. Så de flesta som svarat menar att uppdraget är väldefinierat. Samtidigt vet jag från en rundringning att det är lite si och så med den saken. Några kommuner har lagt stor energi på att rekrytera förstelärarna men sedan varit mindre beslutsamma kring hur de ska användas. Några av de som svarat vet jag har gjort ett stort arbete kring att definiera uppdraget och sätta in förstelärarna i vad som förväntas av dem, ändå sätter de låga värden.

I samband med att jag skickade ut formuläret så har jag varit i kontakt med ett antal kommuner och ställt ungefär dessa frågor direkt. En intressant iakttagelse är att några kommuner med ganska få förstelärare (det råkar ha varit sex stycken hos de jag pratat med) så har man samlat dessa till en förlängd del av den kommunala skolledningen. Ett slags utvecklad ledningsgrupp för utvecklingsfrågor. Det är ett intressant perspektiv som fungerar där men knappast i kommuner med betydligt större antal förstelärare.

Så bilden är splittrad. När jag frågar Skolverket motsvarande frågor som de ni fått så har de inget svar. Deras utvärdering ligger relativt långt fram i tiden den dag kommunerna ska avrapportera insatsen. De verkar inte ha för avsikt att stämma av under vägen. Alltså mer summativt än formativt pespektiv.

Övervägande delen av de som svarat förväntar sig ganska snabba resultat. Sett i ljuset av hur det har gått med andra förändringar i skolan (införandet av ny skollag, nya läroplaner eller systematiskt kvalitetsarbete) kan man naturligtvis ställa sig frågan vad som är ett realistiskt tidsperspektiv. En siffra som återkommer i diskussioner om kulturförändringar i en verksamhet är att det tar ca. 1 000 dagar under förutsättning att det sker ett systematiskt förändringsarbete.

Hur systematiskt arbetet är just nu med att få effekt förstelärarnas roll kan jag tyvärr inte svara på. Förhoppningarna är höga och behovet är stort. På flera håll pågår genomtänkta aktiviteter på andra har man kommit till att låta förstelärarna bilda nätverk och börja utbyta erfarenheter. Det är förmodligen på samma sätt som med IKT i skolan: de som redan ligger långt fram tar väl vara på möjligheterna. Det finns kommuner som fortfarande funderar på att ge sina lärare datorer och det finns kommuner 1 till 1 för eleverna är genomfört sedan länge. I vissa kommuner har man tagit ansvaret för försteläraren på kommunal nivå och i andra har det landat på respektive rektor.

Den fundering man kan ha är hur vi ska få en likvärdig skola i landet när det skiljer så mycket mellan olika kommuners och skolors sätt att hantera utveckling.

Jag bad de som svarade lista vilka typer av uppdrag förstelärarna har. Såhär ser listan ut:

  • Mattelyft
  • Utvecklad undervisning
  • Likvärdig undervisning
  • Kollegialt lärande
  • Gemensam struktur för systematiskt kvalitetsarbete
  • Allmän hjälp att utveckla skolan
  • Ökad måluppfyllelse
  • Inkluderande arbetssätt
  • Språk och kunskapsutveckling
  • Betyg och bedömning
  • Verka för att genomföra verksamhetsidén
  • Likvärdighet
  • Lärande organisation
  • Leda och driva utvecklingsarbete
  • Kollegiala samtal om problemlösning i undervisningen
  • IT som verktyg för måluppfyllelse
  • Ämnesövergripande undervisning
  • Pedagogisk utveckling
  • Stödja mindre erfarna kollegor
  • Ämneskopplad utveckling
  • Digitalt lärande
  • Ämnesdidaktik
  • Värdepedagogik och demokrati
  • Entreprenörskap och ordning
  • Hälsa
  • Tillgänglig lärmiljö
  • Formativ bedömning
  • Läslyft
  • Ämneslag
  • Ökande och meningsfullt lärande
  • Processledning av att få systematik kring måluppfyllelse och resultatuppföljning utifrån kartläggning och analys
  • Förändra och förbättra undervisningen
  • Barnkonventionen - Barns delaktighet och genus inom förskolan
  • Bedömning - utveckla metoder och arbetssätt för formativ bedömning
  • Lärare leder lärare - coachande arbetssätt
  • Effektivare mötesmetoder
  • Samtalsledare i en ämnesgrupp

Som ni ser är det stor spridning och de flesta känner ni förmodligen igen från diskursen om skolutveckling. En kommentar från en av er är lite intressant i sammanhanget. Det är fortsättningen på sista punkten på listan: ”Samtalsledare i en ämnesgrupp. Tror ärligt talat inte att det kommer att ge någon annan effekt än vad det gör i ämnesgrupper som inte leds av en förstelärare. Uppdraget är tydligt men inget som är specifikt för förstelärare.”

Ett försök att sortera aktiviteterna på olika perspektiv ger detta resultat. En relativt jämn fördelning mellan Ämneskopplade, Undervisningskopplade och Systemkopplade aktiviteter. Det tycker jag är lovande.

Det kanske är så att vi med hjälp av förstelärarna har fått en person som vi kan ge en roll i den utveckling respektive skolan har behov av. Det som tidigare var svårt att hantera inom ramen för lärarrollen kan vi nu ge oss på med hjälp av förstelärarna. Vi har fått en person att ge uppdrag till och att ställa förväntningar på.

En fråga som är kvar att ställa direkt till förstelärarna är naturligtvis om förstelärarna känner sig redo att ta på sig uppdragen och möta förväntningarna. Har de den kompetens de behöver för att göra ett bra jobb i den nya rollen?