Vilka - av de 2 328 recepten - har ni använt för att koka ihop er organisations framgång?

  • 3 dimensions of strategic change?
  • 4 factors of brand value?
  • 5 C ’s for marketing strategy?
  • 6 categories of quality?
  • 7 habits?
  • 8D problem solving?
  • 14 principles for management?

Det är ingen brist på recept (verktyg/modeller eller vad man nu vill kalla dem) för hur man ska få en organisation att prestera bäst. www.12manage.com listar 2 328 recept – från Abductive Reasoning till Z-Score – som alla på ett eller annat sätt ska hjälpa dig och din organisation att få ordning på er verksamhet. Recepten spänner över alla delar och alla roller som kan ingå i en verksamhet eller verksamheten som helhet.

Så hur väljer vi vad som fungerar för oss?

De flesta av oss har nog sett exempel på hur ett företag, en myndighet eller annan offentlig verksamhet bestämt sig för att tillämpa ett av dessa recept och sedan, mer eller mindre framgångsrikt försökt få till det. Omfattande forskningen visar att det i bästa fall bli sådär bra resultat men alldeles för ofta uteblir de önskade effekterna eller så blir de till och med negativa (Røvik, Managementsamhället, Liber 2008).

Recepten i sig kommer ofta från de stora globala konsultföretagen eller forskare. De har på ett eller annat sätt hittat framgångsrika verksamheter där de försökt plocka ut varför de är framgångsrika och sedan skapat receptet från de mönster man sett (eller valt att se). Sedan har man paketerat receptet (Lean, 6 SIGMA, WBM, HRM, QFD, TQM, BPR, JIT, CRM, Kaizen osv) och marknadsför dem med hjälp av managementlitteratur och därefter erbjudit sig att hjälpa till med själva tillämpningen/tillagningen av den framgångsrika verksamheten.

Problemet har flera delar. Dels kommer recepten ofta från verksamheter som har tydliga repetitiva moment (gärna tillverkning av produkter) och ska sedan tillämpas i andra typer av verksamheter, dels är recepten frikopplade från de faktorer i sammanhanget som gjorde att de fungerade.

New Public Management är ett exempel på att offentlig verksamhet ska tillämpa principer från näringslivet för att nå bättre effektivitet. Problemet är att när industrin ska nå effektivitet så kan det mätas i finansiella resultat. När offentliga verksamheter är effektiva så kanske det inte alls handlar om pengar. Det kan vara högre grad av demokrati, större upplevd nytta hos medborgarna, friska men också trygga medborgare eller kunniga elever. Pengar är alltid en del av ekvationen men är inte verksamhetens syfte dvs. står till höger om likhetsteknet i ekvationen.

Även om grundtankarna bakom recepten är bra så blir det sällan bra att försöka kopiera dem från ett sammanhang till ett annat. Ingredienserna ser annorlunda ut. ”Kunderna” är andra. Resurserna har andra former. Framgång definieras på andra sätt. Medarbetarna är andra. Verksamhetskulturen och värdegrunden är annan. Och så vidare …

Tyvärr lovar receptsäljarna ofta guld och grön skogar i form av effektivitet och produktivitet och eftersom recepten är smakligt paketerade, beskrivs i en gedigen litteratur och har stora verktygslådor är det enkelt att säga Ja tack. "Dessutom använder ju andra recepten så då ska nog vi göra det också".

Det Røvik pekar på är att det ofta saknas en kompetens i kedjan och det är kompetensen att översätta recepten från det sammanhang de kommer från till där de ska tillämpas. Ungefär som att skriva om ett stycke för piano så att det går att spela på bastuba. Översätts det inte på rätt sätt klingar det lätt falskt eller låter i varje fall inte som man hoppades på.

Så nästa gång du erbjuds ett recept för att koka om din verksamhet till framgång, se till att det finns många recept att välja från och att ni har förmåga att plocka ihop den mix som passar just er i er verklighet. Standardreceptet gör garanterat inte jobbet.