Ett spännande år med skolan

Om någon under gymnasietiden hade sagt till mig att jag i framtiden skulle tycka att det var spännande att gå till skolan hade jag skrattat högt. Men nu är det faktiskt verklighet. I dag går jag dit och lär mig en massa spännande saker min inte på samma sätt som när jag själv gick i skolan.

Det som startade som ett sidospår har tagit mer av vår tid än vi kunde drömma om för bara ett år sedan. Både kollegan Carl och jag har ju våra huvudsakliga erfarenheter från företag i olika delar av världen. Därför att det spännande att både skolan och några myndigheter har tagit stor plats i vår vardag under 2012.

Två saker har varit extra stimulerande med detta. Den första är naturligtvis all den nytta vi bidrar med till en skola som ökar sin förmåga att leverera kvalitet. Vi har upplevt det själva och den feedback vi fått har bekräftat vår upplevelse. Den andra är allt det lärande vi fått möjlighet till. Inte kanske så mycket om det skolan normalt lär ut till eleverna. Det handlar mer om hur skolan fungerar ”bakom kulisserna”. Eftersom både Carl och jag har egna barn i skolan så har vi naturligtvis den upplevelsen med oss men det är så mycket mer som pågår i skolan och som påverkar resultaten.

När vi först kom i kontakt med skolan för några år sedan hade vi förmånen att göra ett stort arbete för Linköpings kommun. En av rektorerna vi träffade då summerade situationen ganska bra. Han sa ”Vi är en organisation full av lärare men vi är inte en lärande organisation”.

Det uttalande summerar våra erfarenheter från året som gått, Det pågår en väldig massa arbete i de skolor vi arbetat med men ibland följer de ganska väl utsnitslade banor. Hur det går till i själva undervisningssituationen är inte vi involverade. Vårt område är hur de vuxna i skolan arbetar, lära och förändrar sitt eget sätt att agera gentemot sina kollegor.

De två frågor som vi diskuterar mest i inledningen av varje uppdrag är ”När ni säger vi, vilka menar ni då?” Den andra frågan är ”Vilken är er uppgift?”

Dessa två oskyldiga frågor har visat sig rymma oanade djup. Vår hypotes är att det inte är så vanligt att tänka att Vi har en gemensam Uppgift. Elevernas lärande är upp till ”mig” och jag planerar och genomför arbetet”. Så fort ordet ”vi” blandas in så handlar det om aktiviteter som tar tid och som ”jag” upplever stjäl tid från ”mitt” arbete. Att tänks och göra ”vi” blir lätt en belastning trots att alla vi träffar försäkrar oss om att samerbetet mellan lärarna är otroligt viktig för kvalitén i skolan och för upplevelsen av en bra arbetsmiljö.

Det pågår ett antal initiativ runt om i landet för att öka kvalitén i undervisningen och det är bra. Tyvärr upplever lärarna, som sitter längst ut i skolans ”nervsystem”, att r det bara blir mer och mer att göra. Väldigt få projekt i skolan handlar om att sluta göra. Vissa saker för att få plats med andra. Det finns några exempel på skolor som går på tvärs men de möts lätt med skepsis eftersom deras sätt att arbete inte är evidensbaserat. Tyvärr är det lite svårt att experimenter och utveckla och samtidigt vara evidensbaserad. Den evidens som finns är ofta baserade på forskning och är det en sak vi lärt oss under de senaste åren s är det att forskning inte går att kopiera rakt av. Det krävs ett arbete som omvandlar forskningen till lokalt fungerande praktik. Det jag tror att vi lyckats med under de senaste åren är just det; omvandla andras forskning till praktiska och användbara sätt att GÖRA. Sätt att arbeta som bygger på hur vuxnas lärande går till och som leder till att grupper av personer väljer att ta på sig uppgiften att börja skapa resultat tillsammans.

Vi ser fram mot att fortsätt detta spännande och viktiga arbete även 2013.

Med önskan om en riktigt gott slut på det gamla året och en bra början på det ny önskar vi på BasKraft God Jul

Gabriel Montgomery och Carl Lachmann

Kommentarer

1

Tänkvärda tankar som tankar hjärnan med tänk. Tänk hur underbart tänkandet tankar oss med tänkvärda o otänkbara tankar som gör att vi verkligen kan tänka om!

Ha en tankefull jul och tänkvärt nytt år!
Annica