31 mars 2016 börjar föreskrifter från Arbetsmiljöverket gälla som handlar om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i arbetsmiljön.

På ett eller annat sätt förväntas vi alla i en verksamhet bidra till att det vi gör går lättare, blir billigare eller utvecklas fortare än konkurrenterna. För i tiden var det kanske ett ansvarsområde för chefer och specialister men i dagens platta organisationer fulla av kunskapsmedarbetare ser det annorlunda ut. Det går naturligtvis att hyra in experterna som gör utvecklingssprång åt oss men för att utvecklingen ska bli långsiktigt hållbar brukar det vara bra om den egna organisationen är ordentligt involverad.

Olika verksamheter lär sig av omvärlden på olika sätt. Vissa har lättare att ta till sig av forskning medan andra lär sig bäst av marknaden eller kunder. Bäst är naturligtvis att klara av alla former lika bra men det är sällan situationen.

Båda dessa böcker är skrivna för utvecklingsarbete i skolan men de är båda mycket allmängiltiga i sin kärna. Klarar man av att se bortom en del språkbruk, några av exemplen och en del av referenserna som handlar om skola så växer det fram en bild av ett systematiskt ledarskap som gör utveckling mindre slumpmässig och mer förutsägbar.

Det professionella lärandets inneboende kraft

Den 10 november håller BasKraft i en dag om framtidens skola på Kompetensmässan. Förmiddagens ämnen är systematiskt kvalitetsarbete, kollegialt lärande och att leda och driva utveckling, På eftermiddagen arbetar vi med entreprenöriellt lärande. Klass 9Mb från Sollentuna musikklasser som berättar som sitt sätt att arbeta med detta. Monica Tamminen, lektor i produktutveckling från Jyväskylä Yrkeshögskola, berätta om sitt arbete med teamlärande för att utveckla entreprenöriella förmågor hos elever. Anmälan på kompetensmassan.se/skola. Välkomna!

Det talas en hel del om svenska elevers dåliga resultat i internationella mätningar. Politiker, media och intresseorganisationer gör det ena utspelet efter det andra och kraven på åtgärder kommer tätt.

Team Alignment Indicator (TAI) är ett verktyg för team och grupper att göra en självskattning av hur väl de löser viktiga uppgifter kopplade till gruppens förmåga att skapa resultat tillsammans. TAI används av företag, skolor och myndigheter för att ersätta eller komplettera traditionella medarbetarundersökningar eller som verktyg för Medarbetarsamtal i grupp.

Enligt undersökningen TALIS 2013 är det bara i Finland, England och Flandern som färre lärare deltar i årlig kompetensutveckling. Det bara i Slovakien, Italien och Frankrike som man lägger färre dagar per år på kompetensutveckling. I Sverige är det 59 procent av lärarna som lägger i snitt 3 dagar på år på egen kompetensutveckling (70 % och 8 dagar är snittet i OECD). Dessa 3 dagar fokuseras på ämneskunskaper och didaktik. Dessutom tycker lärarna inte att den kompetensutveckling de genomför har någon större effekt på deras undervisning.

Svaret är: Det beror på vilken roll du har. Traditionellt brukar man prata om ledarskap i termer av Leda sig själv, Leda andra, Leda team, Leda företag/organisationer.

Alla dessa tillämpningar för ledarskap och chefskap får lite olika innehåll beroende på nivå och sammanhang. Det som inte skiljer är vilka aktivitetsområden som omfattas. Jag utgår från följande:

För ett tag sedan ställde jag några frågor frågor om förstelärarna till vårt nätverk. Antal svarande är 26 så tyvärr vågar vi väl inte dra några långtgående slutsatser av resultatet men det kanske går att se ett mönster eller två. De svarande är en blandning av lärare och ledare på både kommunal och enhetsnivå. Såhär fördelar sig svaren: